idasofi

Jag mår rätt bra nu. Har återhämtat mig från min hemska skola idag genom att bara ta hand om mig själv. Har varit och klippt mig, tittat på film och bara suttit i princip. Ibland behöver man det. Jag är dock väldigt trött och det är väldans tur att jag inte börjar förens 11.45 imorgon. SÅ göttigt. Ibland har man det bra. Jag längtar till helgen. Då ska jag till Hässle med Jännie och förhoppningsvis få en titt i Marcos nya längenhet. Har hört rykten om att den är NAJS. Han bjuder på te sa han. VILKET ERBJUDANDE, går ICKE att motstå alltså!

Du är bäst.

Bara allmänt idag; BLÄ.

PUSS

Idag saknar jag. Jag har kanske fått ett miniåterfall. Haha. Jag och en vän jag hade förut skrek alltid ut när vi såg killen hon varit kär i ”ÅTERFALL”, vi såg han rätt ofta i och med att vi gick på samma skola. Var rent galet. Jag har dock inte lika stora återfall som henne nu. Bara en lite magkänsla av att vilja ha något. Inte just han eller så. Bara någon. Återfall som åtefall kanske. Elin sa att jag måste hålla mig på fötterna. I will. Mari sa att jag skulle hålla ihop. I will. I alla fall tills om två veckor då vi åker till Betel och ska njuta. Jag kommer att njuta. Det kommer bli helt perfekt. Och den 18 juni åker jag och Elin till Stockholmo för att göra staden osäker och gå på sammankomst i Finland för att söka efter något annat att få återfall på. Ha. Lovely.

I alla fall. Lite så är det nu.. Lite trist. Lite saknad. Lite känsla.

Puss.

Stod precis och hade duschat och tittade mig i spegeln. Började sjunga på raden ”we’re going to the chapel and we’re gonna get married”. Så då tänkte jag på Jennie och Andreas och böjade byta ut chapel mot kingdom hall och tyckte det kunde vara en liten käck grej. Sen dagdrömde jag vidare till en kille som jag varit in love with och tänkte på när vi pratade om var han ville åka på bröllopsresa så stod jag där och drömde mig bort till en bröllopsresa med honom! Haha. Ja, jag säger då det. Jag ÄR desperat.

När jag var 14 var jag desperat (inget har förändrats där), galen och deppig. Jag var medlem på en sida där man kunde hitta massa konstiga människor. Och jag hittade en kille där. Vi skrev på den allmänna chatten och han frågade ifall han vågade adda mig på msn. JA, det är KLART. Säger blondie Sofi. Såklart chattade vi. Dag och natt. Alltid. Om allting. Han var min räddare. Hjälpte mig igenom min tråkiga vardag. Löste alla mina problem. Jag minns dagen då vi pratade i telefonen så väl. Jag var hos mormor och hade jätteont i min rygg. Han ringde och tog bort smärta. Jag var aldrig kär eller så. Bara obsessed av denna underbara människa.

Jag sa upp kontakten med honom pga diverse anledningar. Jag saknar inte honom nu. Vi pratar ibland. Igår skickade han ett så gulligt sms. Alltså, inget fint eller så. Men han frågade mig om råd om han skulle singelblogga eller om det bara var jättepinsamt och visa att man var singel och desperat. Jag tyckte såklart inte det. Det var aftonbladet. WOW liksom. Man nekar väl aldrig aftonbladet? Jag vet inte vad han bestämde sig för. Jag hoppas såklart att han tog det.

Läste hans blogg idag. Han skriver så bra att jag ibland går igenom marken. Han kommer bli rent känd och bli någonting. Man ska nog bo i Sthlm mitt i smeten. Jag är så stolt över honom. Fastän jag inte känner honom, vet inte alls vem han är. Bara vad han heter.

Han kommer bli något.
Jag är kvar hääär.
Suck.

Saknar..

Jag längtar och drömmer mig ett år bort ifrån här. Om ett år har jag ungefär en månad kvar tills jag ska ta studenten. Tills jag är fri att kunna göra allt jag vill göra med mitt liv. FINALLY. Fast ett år är ju ivägen just nu. Pratade precis med Marco, han har blivit stor och flyttat hemifrån och allt. Berättade att jag antagligen kommer flytta till Hässle han uttryckte sin lycka med detta uttalande ”VA? är det sant? FEDT COOLT”. Jag bara jo, ganska..

Jag längtar, drömmer och önskar att det var här nu.

Puess

Jag är trött. Jag fryser. Det är kallt. Skolan är snart slut. Jag är snart klar med mitt fotoarbete. Jag var i skolan till 6 igår. Jag hatar GEMU och att kanske få tillbaks provet idag. Jag hatar Matte. Jag tycker om min vän Elin för hon är bäst och utan henne är jag inte hel. Jag saknar Jennie för henne har jag inte träffat på hela helgen. Ikväll. Tack. Jag saknar att åka tåg till en stad jag älskar, bara för att det är lite mysigt. Jag kräver inget längre. Jag kväver ingen längre. Jag mår bra. Men fryser. Men vadå. Lite får man lida. Jag är trött och orkar ibland inte lyssna på alla. Jag har glömt ta hand om mig själv igår. Och i förrgår. Ikväll kan jag kanske gör det.

Puess.