Radion spelar aldrig våran sång
Ja, då är Verdi över nu alltså. Det jag aldrig trodde skulle ta slut tog slut. Det är fantastiskt. Jag önskar bara att vi hade haft mer än en föreställning. Vi har lagt ner 45 h på den. Galet! Jag är så trött nu och matt så att jag inte vet var jag ska ta vägen.
Jag fick sms av Lasse idag och han sa att det gick bra med intervju under den tiden vi är i Stockholm. Han är en så fin människa att jag nästan dör lite. Han är ljuuuuvlig.
I natt drömde jag även om min drömkille. Han var en bladning mellan Danny, Ola och Marcus (nya killen i andra avenyn). Mest var han nog lik Marcus. Vi träffades på gymmet och på något sätt hamnade vi hemma hos mig. Så satt vi i sängen och vi lyssnade på musik eller något sedan la jag mig bedvid honom och sa att jag var tvungen att sova och han bara satt kvar. ”Vad gör du här?” sa jag. ”Alltså, jag vet inte. Men vi är INTE tillsammans” svarade han. Sedan låg jag där och han satt där och så tittade vi varandra djupt i ögonen och sedan ringde klockan. Det var helt romantiskt.
(Bilden är tagen från måndagens repetition på Arenan.)
